10 Bästa platserna

Belgien 10 Bästa platserna
Spela videoklipp

Saker att göra i Bryssel

Saker att göra i Bryssel
Spela videoklipp

Äta ute i Bryssel

Äta ute i Bryssel
Spela videoklipp

Allmänt om Belgien

Terrorism är ett fortlöpande orosmoment i Belgien, speciellt efter attackerna i Bryssel i mars 2016. Hotet är mångfacetterat och inkluderar både externa risker, intern rekrytering och möjligheteten att landet används som en bas för terroristaktiviteter utomlands. De belgiska säkerhetsmyndigheterna har fortsatt hög beredskap och terrorhotet har klassats som ´mycket allvarligt´. Belgien har upplevt flera allvarliga incidenter under senare år, inklusive skjutningen mot judiskt museum i Bryssel i maj 2014 och bombningen av Zaventem flygplats och metron i mars 2016. Ytterligare terrordåd, inklusive bombningar och skottlossningar är troliga, då myndigheterna brottas med att kontrollera hotet.

Belgien befinner sig i förgrunden av den europeiska och globala utvecklingen och spelar en nyckelroll i EU och Nato. Det är en stabil demokrati, med få risker som hotar resenärer. (Källa – Europeiska ERV) 

Arbetsmarknad och ekonomi

Belgiens ekonomi är mycket varierande och modern. En förklaring till detta är landets tidiga och snabba industrialisering, dess fördelaktiga geografiska placering och det välfungerande transportnätverket. De viktigaste exportvarorna är livsmedel, bilar, petroleumprodukter och textilier. Belgien är även känt för sin chokladproduktion och ett stort utbud av ölsorter. Mer än 80 procent av råvarorna för industrin måste dock importeras. Landets tjänstesektor är väl utvecklad och står för cirka 70 procent av BNP.

Det är stor skillnad på ekonomin i norr jämfört med i söder: Den nordliga hamnstaden Antwerpen har en modern exportorienterad industri medan ekonomin i Bryssel domineras av tjänstesektorn och finansmarknader. Efter att efterfrågan på landets exportvaror sjunkit drastiskt under början av 1980-talet gick Belgien in i en långvarig ekonomisk nedgångsperiod. En stor utlandsskuld och en föråldrad industri var två av flera anledningar till detta. Regeringen satte igång ett omfattade reformarbete på 1990-talet vilket förbättrade ekonomin. Under de senaste åren har Belgien påverkats av den globala finanskrisen men trots detta är den belgiska ekonomin starkare i jämförelse med flera andra länder i eurozonen. (Källa – Globalis) 

Geografi

Belgien är ungefär lika stort som Småland och är därmed ett av Europas minsta länder. Landet kan delas in i tre landskapsområden. Vid kusten i nordväst ligger ett slättområde. Där är jorden och vegetationen präglad av att området tidigare var havsbotten. Den sydliga delen av landet domineras av höga områden med gröna dalar där det rinner floder och kanaler. I landets sydostliga del ligger bergskedjan Ardennerna.

Belgien har ett typiskt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. Landet är ett av de mest industrialiserade i världen, något som har bidragit till stor förorening. Denna luftförorening är särskilt tydlig i städerna. Vattenkvaliteten är dessutom en av Europas sämsta. (Källa – Globalis)

Historia

Det som idag är Belgien har tidigare ingått i flera av de stora europeiska rikena. På 1500-talet blev området en del av det Tysk-romerska riket och de kommande tretusen åren var landet styrt av olika härskare. Belgien blev upprättat år 1831, sammansatt av Nederländernas sydliga delar och Frankrikes norra delar. En omfattande industrialiseringsprocess gjorde att landet började utforska delar av Afrika på jakt efter råvaror och i början av 1900-talet kom Belgien att härska över stora landområden i centrala Afrika.

Under de bägge världskrigen blev landet invaderat av tyskarna. Det var detta som bland annat bidrog till att landet i efterkrigstiden gav upp sin ursprungliga neutralitet och blev en central medlem i försvarsalliansen NATO. Belgien var även ett av länderna som var med och grundade EU.

Belgien är indelat i tre delar. Flandern, där man främst pratar nederländska; Vallonia, mestadels franskt samt huvudstaden Bryssel där båda språken används. Efter andra världskriget blev det tydligt att det fanns motsättningar mellan Flandern och Vallonia. På 1960-talet fastslogs en språkgräns. Det fanns också splittringar när det kommer till politiska intressen i både Flandern och Vallonia. Varje politisk grupp; kristdemokraterna, socialisterna och liberalerna hade olika regionala intressen. Det blev svårt att bygga stabila regeringar och komma fram till lösningar på ekonomiska frågor.

På 1970 och 1980-talen blev delningen mellan Flandern och Vallonia ännu mer markant. Vallonia drabbades av prisnedgången på stål vilket var områdets största intäkt. Det ledde till att extrema nationalistiska grupper och partier växte fram. Belgien påbörjade under den här tiden ett arbete för ökad självständighet för bägge regionerna. 1993 blev Belgien en förbundsstat med starkt regionalt självstyre, en fråga som drevs av ”Flamländskt Intresse” (Vlaams Blok, VB), ett högerpopulistiskt parti. Även efter att en domstol 2004 slog fast att VB var ett rasistiskt parti har de stöd av delar av befolkningen. Flandern är ett rikare område än Vallonia och vill gärna behålla mer av de pengar som i dagsläget överförs till Vallonia som har en sämre ekonomi och högre arbetslöshet.

Efter det senaste valet 2014 finns för första gången med ett parti i regeringen som driver frågan om att dela Belgien, nämligen det flamländska högernationalistiska pariet Ny-flamländska alliansen (N-VA). Ursprungligen var det N-VA’s ledare Bart De Wever som skulle bilda regeringen men processen drog ut på tiden så uppdraget gick istället till det flamländska kristdemokratiska partiet CD&V och den liberala reformrörelsen MR. Ett av de största uppdragen för den nya samlingsregeringen är att få ordning på ekonomin, dels det stora budgetunderskottet men också den växande statsskulden. (Källa – Globalis)

Samhälle och politik

Belgien är en federal konstitutionell monarki, men kungens makt har reducerats de senaste årtiondena. Idag är det statsministern som styr landet i samarbete med regeringen. Den belgiska politiken har sedan självständigheten, präglats av de kulturella, språkliga och ekonomiska olikheterna mellan regionerna. I Flandern pratas det flamländska (en nederländsk dialekt), i Vallonien pratar folket franska och i östra Vallonien pratar de tyska. Dessutom är huvudstaden Bryssel en egen region, där franska och flamländska är officiella språk. Dessa regioner har alla egna parlament. Den historiska och ekonomiska utvecklingen har skiljt sig åt mellan regionerna vilket har resulterat i ökade politiska spänningar. År 2010-2011 upplevde landet en regeringskris efter oenighet om en grundlagsändring som skulle ge större självstyre för regionerna.

Arbetslösheten i landet är stor trots en generellt hög välfärdsnivå. Belgien är en viktig aktör i internationell politik, bland annat ligger NATO:s och EU:s högkvarter i Belgiens huvudstad Bryssel. (Mer om det politiska läget i Belgien finns att hitta under ”Historia”.)

Belgien har en åldrande befolkning och utgifterna som har med pension att göra har länge varit högre än landets intäkter. I loppet av 2000-talet har flera diskutabla lagar vedertagets. Bland annat blev det 2002 lagligt med aktiv dödshjälp Belgien är andra landet i världen, efter Nederländerna, som inför denna lag. (Källa – Globalis)

Hälsa, sjukdomar och vaccination

Det krävs inga specifika vaccinationer för resor till Belgien. Alla resenärer bör dock se över sina grundläggande vaccinationer och säkerhetsställa att de är aktuella. Detta inkluderar MMR (mässlingen, påssjuka, röda hund) och stelkramp-difteri. Resenärer som besöker landet mellan november och mars kan även överväga influensavaccinering. Vaccinet ska i sådana fall tas minst två veckor innan avresa.

Kranvatten är generellt sett säkert att dricka, men många resenärer upplever att vattnet har en dålig smak.

Under februari och mars har ett utbrott av coronavirus(Covid-19) spridit sig från Kina till många länder, inklusive Belgien, och fortsatt spridning är sannolik på kort sikt. Strikta bevakningsåtgärder är att förväntas vid gränsövergångar och publika evenemang kan komma att ställas in med kort varsel.

Sjukvårdsstandarden i Belgien är hög. På grund av att landets storlek är det ovanligt att det är mer än ett par kilometer till närmsta sjukhus. Grundläggande vård är gratis eller kostnadsreducerad för EU-medborgare, men patienter kan bli ombedda att visa upp ett europeiskt sjukförsäkringskort. Räddningstjänst garanteras även för icke-EU-medborgare. Det är dock viktigt att se över vad ens sjukförsäkring täcker innan man lämnar sjukhuset.

Sjukhus och andra vårdinrättningar i Flandern har oftast engelsktalande läkare, men i Vallonien är detta mer oberäkneligt.

De flesta läkemedel som finns i andra västländer kan hittas i Belgien. Priserna på läkemedel kan sägas befinna i mitten av ett tänkt prisspann jämfört med andra västländer. (Källa – Europeiska ERV) 

Pass

Medborgare i länder som är fullvärdiga Schengenmedlemmar behöver inte pass för inresa i Belgien, detta gäller även svenskar. Resenärer behöver dock kunna uppvisa giltig identifikation såsom körkort.

För medborgare från övriga länder krävs pass som är giltigt i minst tre månader för inresa i landet. (Källa – Europeiska ERV) 

Visum

Svenska medborgare behöver inte visum. Kanadensare, amerikaner, australiensare och medborgare från länder som har en giltig visumöverenskommelse med Belgien och EU behöver inte visum för vistelser på upp till tre månader inom en sexmånadersperiod.

Ansökan om visum ska göras hos den belgiska ambassaden eller konsulatet i ditt hemland. Om det inte finns någon ambassad eller konsulat, bör du vända dig till annan ansvarig inom landet.

För icke-EU-medborgare måste arbetsgivaren ansöka om arbetsvisum till Belgien. Visum kan ges för ett år, eller för obegränsad tid, och tillåter antingen arbete hos enbart en arbetsgivare (den som ansökte om visumet i första hand) eller för flera arbetsgivare.

För mer information, besök TLCS på: http://www.tlcsvisas.com/tlcs/

För information angående vilka nationaliteter som behöver ett Schengenvisum vid inresa till Belgien, besök European Commission Visa Policy website. (Källa – Europeiska ERV) 

Sjukförsäkring

Reseförsäkring

Ta mig upp

Världsdelar och länder vi jobbar med, allmän information om länder, visum, vaccin m.m

Jobbar du i något annat land så ge oss ett tips så lägger vi till det inom kort så att du också kan använda vår tjänst och få mer pengar i plånboken.

Jobba i Bulgarien

Om arbete i Bulgarien

Bulgarien gick med i EU 1 januari 2007 och sedan dess har landet varit öppet för svenskar och andra EU-medborgare att arbeta och bo i. Landet som är inklämt mellan Turkiet och Balkanländerna erbjuder en mix av kulturer och influenser, har härliga stränder vid Svarta havet och ett pulserande liv i storstaden Sofia.

Bulgarien är fortfarande ett relativt fattigt land med EU-mått mätt och ligger på den nedre delen av BNP per capita- skalan inom unionen (ungefär hälften av Sveriges). Den inhemska arbetsmarknaden är fortfarande ganska statisk och erbjuder relativt låga löner som är mer i paritet med de låga levnadsomkostnader som finns i landet.

Trots detta så har under de senaste åren etablerats en rad olika internationella företag i landet då just kostnaderna är billiga. Bulgarien har en av EUs lägsta bolagsskatter vilket såklart också attraherar företag att etablera sig och driva sin verksamhet i landet.

Som svensk finns det goda möjligheter att hitta ett arbete i Bulgarien på något av dessa företag som jobbar mot globala marknaden eller mot den svenska hemmamarknaden. Att arbeta i Bulgarien som utlänning kan vara bra affär då både inkomstskatten (i Bulgarien tillämpas platt skatt på inkomster) är låg och levnadskostnaderna som sagt också är betydligt lägre än hemma i Sverige.

Arbetskultur i Bulgarien

En bulgarisk arbetsdag följer europeisk standard med runt 8 timmar arbete exklusive lunch. Övertid är inte ovanligt och arbetsplatserna och kulturen präglas i regel av ett mer traditionellt upplägg än i Nordeuropa. Det viktigt att hälsa ordentligt, ta i hand och ibland kindpussa beroende på hur väl du känner personen ifråga. Arbetsplatserna är i regel mer hierarkiska än svenska och för enskilda medarbetare finns det mindre utrymme att vara autonom och en lägre grad av självbestämmande. 

Även om bulgarerna kan framstå som öppna och ofta använder sig av yvigt kroppsspråk och gestikulera mycket, så finns det en tendens att inte alltid diskutera saker och ting öppet och rakt. Ibland kan utlänningar missförstå vissa intentioner eller ha svårt att förstå benägenhet att tassa kring vissa ämnen eller prata runt vissa frågor. Det gäller för sig som svensk att anpassa dig och ha tålamod med detta. Det finns andra saker som skiljer sig från hemma t.ex att när man skakar på huvudet så har det jakande innebörd, dvs tvärtom hur det är i Sverige. På ett bulgariskt kontor är klädkoden också viktig och både män och kvinnor förväntas klä sig propert och formellt.

Semester och ledighet

En bulgarisk arbetsdag följer europeisk standard med runt 8 timmar arbete exklusive lunch. Övertid är inte ovanligt och arbetsplatserna och kulturen präglas i regel av ett mer traditionellt upplägg än i Nordeuropa. Det viktigt att hälsa ordentligt, ta i hand och ibland kindpussa beroende på hur väl du känner personen ifråga. Arbetsplatserna är i regel mer hierarkiska än svenska och för enskilda medarbetare finns det mindre utrymme att vara autonom och en lägre grad av självbestämmande. 

Även om bulgarerna kan framstå som öppna och ofta använder sig av yvigt kroppsspråk och gestikulera mycket, så finns det en tendens att inte alltid diskutera saker och ting öppet och rakt. Ibland kan utlänningar missförstå vissa intentioner eller ha svårt att förstå benägenhet att tassa kring vissa ämnen eller prata runt vissa frågor. Det gäller för sig som svensk att anpassa dig och ha tålamod med detta. Det finns andra saker som skiljer sig från hemma t.ex att när man skakar på huvudet så har det jakande innebörd, dvs tvärtom hur det är i Sverige. På ett bulgariskt kontor är klädkoden också viktig och både män och kvinnor förväntas klä sig propert och formellt.

Vilka jobb finns att få?

Typiska arbeten för svenskar och nordbor är arbeten inom svenska eller nordiska företag som finns på plats i landet. Enligt data från bulgariska finansdepartementet 2018 stod svenska investeringar i Bulgarien för runt 8500 jobb i landet och fler utländska och svenska företag etablerar sig här på grund av låga operativa kostnader. Typiska branscher är inom elektronik, verkstad och telekom men också mindre företag, primärt tech startups etablerar sig i Bulgarien. Klicka här för att ett axplock av de nordiska företag som är kopplade till den bulgarisk-nordiska handelskammaren och har verksamhet i landet.

Vissa av dessa videor använder reklam vilket vi ej kan påverka eftersom allt material är hämtat ifrån YouTube. Om det kommer upp reklam så klicka bara bort den, i regel så återkommer den inte under samma spelning.

Om det är någon video som inte fungerar så tala gärna om det för oss med länken “Någon fråga till vår support?”.

Kontakta oss

Tveka inte att kontakta oss om du funderar över något.

Freelance Group LTD

Hongkong

Jobba i Kroatien

Afrika

Centralamerika

Karibien

Nordamerika

Oceanien

Sydamerika

Lägg till nedanstående land